1-9-2003 av kim
13:e på FM
Det blev en trettonde plats på normal-FM igår i Juuka ca 100 km norr om Joensuu. Krafterna tog totalt slut
under de sista kilometrarna.
Sällan har det varit så skönt att stämpla in sig i målet som igår efter 1 timme och 46 minuter ute i den roliga,
men tunga terrängen. Tyvärr var det inte prestationen som gjorde det skönt, utan endast det att få stanna och bara
falla ihop efter det tunga loppet. Jag kommer inte ihåg när jag varit så trött senast. Benen bar mig inte och utan
hjälp hade jag inte tagit mig ur målfållan på en bra stund.
Jag var väldigt laddad inför loppet. Detta hade varit huvudmålet sedan VM-testen gick åt skogen i somras.
Jag var väl inte 100% säker på formen, men det hade känts bra ända sen Euromeeting.
Loppet började ganska bra, tappade lite till 1:a kontrollen, men det gör jag nästan alltid. Jag var lite osäker
200-300 m innan kontrollen. 2:an gick bra. 3:an gick också bra med lite tur in till kontrollen. Tyvärr har jag
tydligen tappat lite på vägvalet i början eftersom jag är nästan en minut efter på sträckan. 4:an gick bra,
krokade kanske lite i onödan mitt på sträckan. 5:an gick bra ända tills kontrolltagningen, kom lite till
vänster fastän jag visste var jag var strax innan.
På väg till 6:an hade jag Mikael Donner ca 50 m bakom mig, sträckan gick bra och jag hittade bra stråk hela tiden.
På nytt gjorde jag en krok in till kontrollen och Micke kom förbi. Jag var ändå 3:e snabbast på sträckan.
Till 7:an hade jag Mickes rygg och jag hade snabbaste sträcktid.
8:an gick bra, jag tog kontrollen nerifrån och Micke ovanifrån.
På väg till 9:an kom vi ifrån varandra. Jag gjorde min sämsta sträcka och Micke tappade ännu mera. Först drog jag
för högt upp på höjden innan sjön och kom rakt på sjön. Mitt på sträckan höll jag på och tappa bort mig helt
och hållet, fick fast mig strax söder om 3:an, men hade stannat rätt mycket och tappade tid. In till kontrollen
gjorde jag också en krok och jag tappade nästan 4 minuter åt segraren Gueorgiou. Ännu vid 8:an låg jag 4:a i
tävlingen. Rundade till 10:an och tappade en halv minut, knappast enbart beroende på vägvalet.
Nu började den riktiga kampen mot tröttheten. Farten sjönk och man bara hoppades på att banan skulle ta slut.
Mentalt tyckte jag att jag klarade slutet ganska bra. Jag gav aldrig upp. Jag intalade mig att alla andra
är också trötta. Jag tyckte att jag gjort ett ganska bra lopp (visste inte att jag tappat så mycket på
långsträckan) och det gjorde att jag orkade koncentrera mig på kartläsningen.
11:an och 12:an gick bra, men mellantiderna visar att farten var riktigt dålig. 13:e och 14:e gick också bra,
men benen blev bara tyngre. 15:e kontrollen var säkert en banans svåraste. Jag tog det ganska lugnt, läste
noggrant och fick kontrollen bra. Nu var det nästan enbart transportsträcka till mål, på med kompassen och
mot 16:e kontrollen. En liten krok in till kontrollen (10 sek.), tappade över en minut på sträckan. Sista
biten mot mål gick lättare när man visste att snart är det slut.
Efter målgång kunde jag inte vara missnöjd, jag tyckte att jag gjort ett bra lopp, men att jag bara inte
orkat ända hem. Nu i efterhand känns det ändå som om jag kunde ha gjort det bättre. 3 minuter borde man ha tagit
bort på långsträckan, för då var jag ännu inte så trött.
Terrängen och banan gjorde tävlingen till en av dom bästa och tuffaste jag sprungit. Banan var för lång för mig,
men nästa gång ska jag vara bättre förberedd.
Resultat
Nu började den riktiga kampen mot tröttheten. Farten sjönk och man bara hoppades på att banan skulle ta slut.
Mentalt tyckte jag att jag klarade slutet ganska bra. Jag gav aldrig upp. Jag intalade mig att alla andra
är också trötta. Jag tyckte att jag gjort ett ganska bra lopp (visste inte att jag tappat så mycket på
långsträckan) och det gjorde att jag orkade koncentrera mig på kartläsningen.