Träning/Harjoittelu

	02.08.2003 Bättre träning	av kim
Träningen i sommar har inte gått så bra som jag hoppats. Visserligen förstår jag inte själv hur jag kunde inbilla mig att jag skulle kunna både träna bra och jobba skift i sommar, men man lär väl sig av sina misstag (hoppas jag). Samtidigt måste man överleva och kunna betala hyran, vilket gör att de enorma prispengarna i orientering inte alltid räcker till. Jag har trivts väldigt bra på jobbet och jag har lärt mig mycket. Det är heller inte fysiskt tungt, men det tar för mycket tid och dygnsrytmen blir störd. Träningen blir väldigt rytmiserad, några dagar med hård träning varvas med vilodagar när man jobbar. De senaste veckorna har varit lite bättre. Först O-ringen förra veckan och nu i veckan var jag ledare på ett uppföljningsläger i Ljungskile. På lägret följde man upp 17-18 åringar och fick långa fina träningspass i tuff terräng. Nu jobbar jag igen och träningen kommer igång på allvar först på fredag. Formen har vänt uppåt igen efter VM-testen och sedan O-ringen har formen bara blivit bättre. Om två veckor blir det Euromeeting i Dresden, Tyskland. Både jag och Salla är uttagna till den landskampen och det ska bli kul att orientera i ett land man inte varit i tidigare. Reportage i JT Euromeeting

	15.04.2003 10-milaläger	av kim
I helgen hade vi 10-milaläger nära Arboga med IFK. Innan lägret blev man rätt fundersam när snön vräkte ner. Skulle man åka alls (med sommardäck på bilen dessutom)? Vi åkte ändå och lägret började med en nattävling i Katrineholm. Det var ca 10 cm snö på marken och jag hade turen att få starta först av alla. Der gick bra för både mig och Salla. Jag hade riktigt bra flyt hela banan och missade högst 1-2 minuter. Banan mätte 10.4 km i herrklassen och jag vann på 62.24. Salla vann också sin klass och vi kvitterade båda ut 1000 SEK i segerpremie. Redan på lång-SM helgen innan kände jag nåt konstigt i vänster vrist. Efter nattävlingen på fredag blev den värre och på lördagens träning gjorde det ont när jag sprang. Eftersom det kommer viktigare tävlingar inkommande helg valde jag att stå över resten av träningarna. Salla fick nån konstig allergisk reaktion och fick också stå över två träningar. Så för oss blev lägret inte så bra. Resten av gänget gjorde dock några riktigt bra träningar och förhoppningsvis är vi bra förberedda på 10-mila som kommer om en och en halv vecka. Våra hälsotillsånd är redan bättre. Salla är frisk och min fot är bättre efter några dagars vila. Till helgen blir det NOM-test. Då gäller det... Resultat från KOK-natten

	23.02.2003 Madeira etc.	av kim
Några veckor har igen gått och våren börjar närma sig här i Göteborg. Ja, åtminstone borde den göra det, men för tillfället är det full vinter här. Mellan 11-18.2 hade vi läger på Madeira och där var det mera vårigt, 18-20 grader. Jag var förkyld före lägret och formen var ganska dålig när vi började träna där. Det började kännas bättre och bättre under lägret och det blev ett riktigt bra läger ändå. Mest löpning hela tiden och det gjorde benen ganska stela. Lite orientering hann vi också med, en träning och två tävlingar körde vi under veckan. Tävlingarna bjöd på fin terräng, bra kartor och bra banor. Tävlingarna gick ganska bra för min del, första dagen blev det några små krokar, men andra dagen fick jag till ett riktigt bra lopp. Salla gjorde några små missar, men än finns det tid att finslipa tekniken. Resultat, Foton. När vi kom hem blev det lite alternativ träning några dagar, mest skidåkning (och massage), för att få benen att återhämta sig. Det är inte så ofta det är såhär fina skidförhållanden i Göteborg. Lite "imponerad" måste man ändå vara över Göteborgarnas skidkultur. Direkt spåren är uppkörda kryllar det av folk där. Tyvärr utan skidor på fötterna. Igår hade vi träningsdag med GOF (Göteborgs orienteringsförbund) i Vänersborg. Två fina OL-pass gjorde vi trots att snön störde lite. Idag skidade vi på riktigt fina spår i strålande solsken på golfbanan i Landvetter (2h 35min). Nästa helg blir det helgläger i Trollhättan. Hoppas att snön smultit innan dess.

	02.02.2003 Skånenleiri	Kirjoittanut Salla
Perjantai iltapäivänä suuntasimme kohti Skånea, yhdessä 33 muun IFK:laisen kanssa. Minun lähtötunnelmani eivät olleet ihan katossaan; olin ollut pikku flunssassa jo tiistaista lähtien, ja olo oli varsin nuhainen ja hengitys rahisi. Ensimmäinen treeni tarjosikin todellisen "onko tässä nyt mitään järkeä?!" asetelman; -14 astetta pakkasta, pikku flunssa päällä ja 8.5 km:n yösuunnistusrata, startti klo 20.30. Pitää vaan miettiä positiivisesti.. jos tämän treenin olisi joutunut tekemään kotona Tammelassa, olisi pakkasta ollut noin kymmenen astetta enemmän. Lauantaiaamuna sää suosi suunnistajaa eilistä enemmän. Kompromissina pakkasen laskulle oli radan piteneminen kolmella kilometrillä. Jyrkkää rinnettä riitti radalla siinä määrin, että minäkin aloin - rauhallisesta vauhdista huolimatta - saada limat liikkeelle. Pylly hyytyi ylämäissä sen verran pahasti, että lyhensin rataani lopulta puolisentoista kilometriä. Elämäni maittavimman pasta bolognesen jälkeen (makuelämyksen voimakkuus saattaa osittain selittyä kahden tunnin odotuksella treenin ja ruuan välissä) juoksimme rauhallisen maisemalenkin Skäralidin jylhäpiirteisellä luonnonsuojelualueella, ensi kesän MM-katsastusmaaston vieressä. Sunnuntaina ohjelmassa oli OK Kompassenin järjestämä vintercup. Yhteislähtö, 8,4km kolmena perhoslenkkinä taidollisesti ei niin haastavassa suunnistusmaastossa. Ei muuta kuin numerolappu rintaan ja menoksi! Minä sorruin muutamaan typerään virheeseen vaikken täysiä vielä uskaltanutkaan runtata, mutta Kim pesi koko porukan ja kiersi lenkit 43 minuutissa. Naisten puolella vauhdinpidosta huolehti Emma E., joka pisteli lenkit eläimellisen kovaa - 47 minuuttiin. Treenin jälkeen me märät, palelevat IFK:laiset käänsimme nokkamme varsin nopeasti kohti Göteborgia. Täällä kotona sitten odottikin oikein kunnon lumimyräkkä. Ehkä huomenna pääsee hiihtämään :-)! Nyckelord på svenska: IFK-läger, fredag-söndag, Skäralid, Skåne, (lite) förkyld. Fredag, natt-OL, 8.5 km, brrr…(-14 grader). Lördag, uppför, 11.2 km, nedför, rumpa, fint, trött, bolognese, ravin, brant, VM-test, diskussion, rautakanki, trött. Söndag, vinter-cup, 8.4 km, glasögon, Kim 43.20, varning, Dids, osportsligt uppträdande, Emma E. 47.00: djuriskt, brrr…, Volvo, snöoväder.

	27.01.2003 De 1:a veckorna	av kim
Nu har vi bott drygt 2 veckor i Göteborg och man börjar få en liten bild av staden, klubben och träningskompisarna. Allt verkar otroligt bra hittils. Vi trivs mycket bra här. Träningen har också kommit igång och förhållandena här är bra. Ingen snö och intressanta terrängtyper. Tyvärr slog jag i foten förra helgen under ett OL-pass och jag kunde inte springa alls från måndag till torsdag. På fredag och lördag tränade vi med Halden SK och det blev två OL-pass. Foten tyckte inte riktigt om det och den är nu lite uppsvullen. På lördagkväll hade vi IFK:s årsfest, vilket var mycket roligt. På söndag blev det cykling för min del. 80 minuter ute på stiger och 60 minuter inne på motionscykel tillsammans med Fredrik Löwegren. Nästa helg åker vi på träningsläger till Skåne, där kommer vi att träna intill de kartor där årets VM-granskningar kommer att gå.

	03.01.2003 Fjälldagbok dag 6, Tunturipäiväkirja	Kirjoittanut Salla
Leirimme viimeisenä päivänä Ryyni pisteli esimerkillisesti vielä tunturin ympäri. Muilla taisivat paukut olla jo niin vähissä, ettei moiseen keikkaan olisi ollut rahkeissa varaa. Minä kohtasin ensimmäistä kertaa Ryynin mainostaman tunturipelon: mitä minä teen täällä kylmässä, pimeässä ja kaukana kotoa - yksin?! Oikeastaan ei ollut edes pimeä, enkä ollut kaukana mökistämme, saati sitten yksin (Kim kirittäjänä), mutta tunturipelko jysähti mieleeni todellisempana kuin koskaan kylmetyttyäni totaalisesti matkalla Velhonkodalle. Mutta eikös sitä sanota, että se ken vastausta etsii, sen myös löytää: Tunturijärvelle selvittyämme ja hienkin jo pukattua pintaan törmäsimme - liki kirjaimellisesti - tunturipappiin. Kaikki hyvä loppuu aikanaan, niin myös tämä hiihtoleiri. Tosin ainakin omat kantapääni alkavat taas olla niin verillä ja hellät, että ehkä hyvä näin. Latujen innostamana ja tästä vuodesta viisastuneena ryhdyimme tiivistunnelmaisella automatkalla jo suunnittelemaan ensi vuoden hiihtoreissua. Alustavien suunnitelmien mukaan seuraavaa tunturipäiväkirjaa saatte siten lukea vuonna 2004 hiihtolomien aikoihin - runsaamman lämmön ja valon toivossa, Salla. På lägrets sista dag var Ryyni den enda som hade krafter kvar att skida runt fjället. Jag mötte istället "fjällsrädslan" för första gången. Det är nåt som Ryyni försökt beskriva för oss under veckan. Nåt som kommer i kylan och mörkret när man är långt från stugan - ensam?! Egentligen var det inte mörkt, inte långt från stugan, ja, inte ens ensam, men fjällrädslan slog till ändå. Men vem möter vi då, om inte självaste fjällprästen och rädslan försvann. Då var även detta läger slut, kanske bäst så, för mina hälar börjar vara i ganska dåligt skick. Nästa års skidläger ska vi försöka hålla lite senare på våren - i hopp om lite mera ljus och värme.

	02.01.2003 Fjälldagbok dag 5, Tunturipäiväkirja	av Kim
Idag var dagen då väggen kom emot på allvar. Efter 3.5 timmar skidning och 80 minuter löpning på kvällen kändes det som alla krafter och all energi hade blivit kvar nånstans ute i terrängen. Salla var igen den som trivdes längst i spåret idag, 5 timmar och 45 minuter (62 km). Kvällen var ganska händelsefattig (bortsett från mat, mat...). Kan detta bero på trötthet?? Det lär vi väl få se imorgon...

	01.01.2003 Fjälldagbok dag 4, Tunturipäiväkirja	av guest star Omppu
Uusi vuosi, vanhat kujeet. Yöllinen samba Ylläksen Kaivohuoneella ei ollut ihan yhtä riehakas kuin Rio de Janeirossa. Ladut vetivät siis tänäänkin puoleensa. Eilen levännyt Salla viihtyi laduilla yhteensä melkein viisi tuntia, muut hieman vähemmän. Eli ei kauheasti uutta pohjoisrintamalla. Illalla oli vuorossa palohälyttimen testaus. Hyvin toimii. Savupiippu ei matalapaineessa oikein vetänyt, joten osa mökkiläisistä oli hetken aika paineessa. Onneksi saimme makkaranpaiston jälkeen kutsun pullantuoksuiseen naapurimökkiin. Vierailun perusteella voi sanoa, että paimiolaisilla on hyvin pullat uunissa. Det nya året började i sambatakter på Ylläksen Kaivohuone. Efter att vi sovit ut lite längre denna morgon var igen på hugget och det blev fina träningspass i det lite varmare vädret. Salla kom upp i nästan fem timmar under dagen. På kvällen kunde vi konstatera att brandvarnaren fungerar enligt föreskrifterna. Lågtrycket gjorde visst att röken trivdes bättre inomhus. Som tur blev vi bjudna på Paimio-bullar i grannstugan lite senare, så vi klarade oss från gasförgiftning.

	31.12.2002 Fjälldagbok dag 3, Tunturipäiväkirja	av guest star Ryyni
Aamu lähti käyntiin reippaasti. Ensimmäiset olivat ladulla puoli yhdeltätoista. Salla jäi kodinhengettäreksi, koska oli saanut miehevät rakot uusista monoistaan. Pakkasta ei ollut tänäänkään liikaa eli vain -25°C. Naisilla valitettavasti ne pakarat pukkaavat palelemaan. Lenkkikuninkaita tänään olivat Kim ja minä. Viihdyimme ladulla n. 4 tuntia. Kimi iski eniten kilometrejä! Mökin viisain ratkottiin äsken megavisalla. Merjalla ja Ompulla oli tiukka kisa. Omppu voitti! Ilta jatkuu nyt uusin kisoin. Seuraavaksi tortillojen syöntiskapa. Ja kenestä tuleekaan tanssilattioiden champion?!? Ylläs vaikenee nyt, mutta vain hetkeksi. Hyvää uutta vuotta kaikille!!!!!! Onneksi muuten vihdoinkin opimme käyttämään autonlämpökaapelia. Idag kom vi igång lite tidigare. Alla ut i skidspåret vid halv elva tiden, utom Salla som inte fick på sig skidskorna efter gårdagens pass. -25°C bet lite i kinderna, men hindrade inte oss från att trivas upp mot fyra timmar i spåret. Nu lider det mot ett nytt år. Gott nytt år åt alla!!!!!

	30.12.2002 Fjälldagbok dag 2, Tunturipäiväkirja	av guest star Merja
Lapin kylmästä kaamoksesta ei ollut tänään enää tietoakaan. Ainakin aamu oli tavallista valoisampi, koska sähkö oli palannut tupahan ja kello oli herätessämme yllättäen jo 10.30. Edellispäivän pakkaslukemien jälkeen -20 astetta tuntui lähes helteeltä. Kukin kulki omia latujaan, mutta jokaisen treenitilille taisi kertyä noin kolmisen tuntia sivakointia. Vaikka pakkanen taas kiristyi illan mittaan, Johanna ja Kimi intoutuivat vielä juoksulenkillekin. Ennen nukkumaan menoa tankit täyttyivät tuoreilla sämpylöillä ja letuilla. Huomenna uuteen nousuun ja kohta myös uuteen vuoteen. Önskningarna gick i uppfyllelse och tills idag fick vi elektrisitet i stugan och lite varmare än igår på utsidan. Alla skidade runt tre timmar (Salla lite kortare pga skavsår). Ryyni och Kim gjorde ännu ett löppass på kvällen. Plättar och nybakade sämlor gjorde gott på kvällskvisten.

	29.12.2002 Fjälldagbok dag 1, Tunturipäiväkirja	av kim & salla
Vi skriver söndagen den 29.12.2002 kl.23.45, -34 grader k-k-k-kalt och vi, Merja Kallikari, Johanna Ryynänen, Janne Aumo, Salla och jag har påbörjat vårt 6 dagar långa skidläger i Äkäslompolo. Uppe vid "lämpölatu" var det endast -25 grader och 90 min klassiskt på dagen och 65 min skate på kvällen kändes ganska bra. Nu sitter vi i stugan och är utan el. Några grader varmare väder och el har vi på önskelistan tills imorgon. Nyt on sunnuntai 29.12.2002, ja me (Mertzi, Ryyni, Omppu, Kimble ja Salla) kökimme pimeässä, sähköttömässä mökissä Äkäslompolossa. Aloitimme kuuden päivän mittaisen hiihtoleirimme tänään kahdella hiihtolenkillä. Kyyti on ollut varsin kylmää: lämpömittari näyttää -34 astetta, ja nyt kun sähköt on poikki, alkaa mökkikin jäähtyä...

	09.12.2002 Skidhelg	av kim
Eftersom skidspåren här i åbo mest består av is och grus för tillfället besökte jag och Salla mina hemtrakter i Larsmo nu i helgen. Vi måste passa på och samla lite skidkilometrar nu före vi flyttar till Göteborg. I Larsmo är det full vinter och skidspåren är i bra skick, det enda negativa var termometern som visade ca -20°C. Från torsdagkväll till söndag blev det ca 80 km plus en del löpning och styrketräning. Träningen känns ganska bra för tillfället. Roligt att kunna inleda träningssäsongen på en helt annan nivå än vad jag var tvungen att göra ifjol efter skadan.

	19.11.2002 Kommit igång...	av kim
Träningen mot nästa säsong har så smått kommit igång och motivationen stiger varje dag... förutom när man ska stiga upp om morgnarna och ut och träna. Det känns som om man skulle vara 2 ggr tröttare än vanligt just de morgnarna när man planerat att fara ut och springa. Nå, man får väl vänja sig på nytt. Nu är också den tiden när man borde tänka efter vad man gjorde ifjol och vad det ledde till. Annars blir det lätt att man kör på i samma banor som förr. Vad gjorde jag då bra och vad borde göras bättre?? Resultatmässigt var sommaren mycket upp och ner. Jag är mycket nöjd över att jag kom tillbaka efter skadeåret. På vårsäsongen märktes det klart att jag inte ännu hade den träningsbakgrund som behövs för en normaldistans (avbröt på lång-FM och tog totalt slut på WC-granskningarna). Däremot tyckte jag att jag fått mycket mera styrka i benen. Speciellt på sommaren och hösten kände jag mig ganska stark uppför (okej..beror på vem man jämför med...). När det gäller löpningen tror jag att jag måste gå "Janne Holméns väg" - jag tänkte inte satsa på 10 000 m vid VM ;), men jag tror(?) att min dåliga väglöpning hindrar mig från att bli en bättre terränglöpare. Alltså lite mera snabbhet på jämnare underlag skulle inte skada. Det som förhoppningsvis kommer att synas mest i min träning är den eventuella (troliga) flytten till Göteborg. Orienteringstekniken är väl den som drar mest nytta av flytten. Under ett år i Göteborg lär man sig förhoppningsvis att orientera i nya terrängtyper och kanske får en bredare bild av svensk terräng - inte bara den typiska tiomila terrängen. Det viktigaste med flytten tror jag ändå är att få lite omväxling. Nya terränger, nytt träningssällskap och allt annat nytt hjälper säkert till att hålla träningsmotivationen uppe. Ett eventuellt föreningsbyte skulle säkert också hjälpa till på den fronten. Men inget är ännu säkert. Vi får se hur det blir. Men tiden börjar bli knapp, inom två veckor går tiden ut för föreningsbyten.